Det ska mitt tal handla om i skolan. Och som vanligt spårar jag ur när jag letar efter fakta. Såg en anteckning om att om vi lägger ut alla hjärnceller vi har i hjärnan skulle det räcka från Stockholm till Rio de Janeiro och tillbaka igen.
   Jag menar, vad har det med mitt tal att göra ? Det skulle bara bli långsökt, och jobbigt. Mindre fakta - mer relaterat, har vår lärare sagt. Inte lätt, för jag är inte den som står inför massa folk och berättar om mig, tar hellre en massa fakta och så. Men jag får väl försöka^.

   Har för övrigt skrivit klart mitt manus nu, jätte skönt. Tänkte läsa upp det sedan framför spegeln, så jag ser hur (dum) jag ser ut när jag läser, och försöka öva bort (dumma/fula) gester jag gör. Sedan blir det för katterna x) , och kanske mina föräldrar. Måste ju få kritik från någon med !

   På fredag smäller det, då ska det läsas upp inför klassen. Lite smått nervös, men det är bra säger vår lärare. Vore konstigt annars.
   Jag är nog inte nervös för att de tittar på mig och så, är mest nervös för att de inte ska lyssna eller tycka att det är ointressant. Att de ska göra gester, som gäspningar eller skruva sig på stolen. Det är bland det värsta som kan hända. Och det är upp till mig att se till så att de verkligen blir intresserade av vad jag har att säga.

   Ett djupt andetag, sedan kör vi ^.


Kom också på att jag har fysik, kemi och engelska till imorgon. Matteprovet (och talet) på fredag. Lite stressad.