Döden är overklig

2010-11-10 21:42:09
Tankar Och Funderingar

Idag fick jag reda på en sak som känns så himla overklig.
En av mina gamla lärare jag hade på högstadiet gick bort. Hon hade legat på sjukhuset under hela den här terminen och på ett skolfoto stod det att hon var frånvarande men hennes schema hade inte satts upp.
Jag tyckte, och tycker fortfarande att hon var en av de bästa lärarna på hela skolan. Det är inte så lätt att få den respekten från högstadieelever som hon fick. Hon var alltid glad, gjorde lektionerna roliga och jag lärde mig många saker av henne.

Det känns så overkligt på något sätt, att någon man känner/känt går bort och försvinner. Att man aldrig kan prata eller höra dess röst igen. Att någon aldrig mer kan bli undervisad av denna lärare.
Det finns på något sätt inte riktigt i min hjärna att någon kan försvinna bara sådär. Jag kan tappa kontakten med människor, de kan flytta långt ifrån mig och de kan säga att de aldrig mer vill se mig. Men, de finns ändå i livet och om jag skulle vilja kan jag återta kontakten och be om ursäkt för det jag gjort. Jag kan höra deras röst igen om jag vill och jag kan träffa dem öga mot öga. Som sagt; de finns ändå kvar!

Jag känner inte någon människa i min närhet och som jag känt som har gått bort. Bara djur och jag kan inte minnas att det kändes sådär overkligt. Mer sörjande men ändå accepterande. Inte så att jag har tänkt att jag hör dem eller tror att de ligger i min säng när jag kommer hem (i katternas fall) men jag gråter varje gång varje gång vi har begravning. Jag vill att alla och alla som finns nu ska finnas jämt och så länge jag lever.
Det finns inte i min värld att någon som jag håller väldigt kär bara försvinner. Jag är glad och tacksam att jag inte har behövt känna någon (utöver mina djur) som gått bort. Vet inte hur jag kommer ta det när den dagen kommer.

Jag ville bara skriva av mig lite om det här.
Jag sitter inte och gråter över att hon är borta och jag vill inte att ni beklagar er för mig över det som hänt.
Istället beklagar jag mig för hennes anhöriga (inte för att jag tror att någon av er skulle läsa det här).


Kommentarer

Kommentera inlägget:

Jag heter:
Kom ihåg mig?

Min mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
hittarecept.se
myTaste.se RSS 2.0