Ibland kan man känna att snart, inom några dagar, kommer jag åka på en förkylning. Det kan kittla lite i näsan (som den känslan ungefär innan man nyser), en smygande ondhet i öronen som man vet kommer slå ut som något mycket jobbigt eller att man är snuvig ungefär en gång varannan timma.
Ungefär så kände jag mig igår.

Idag när jag vaknade var jag snuvig, men inte så farligt som det kan vara. Jag har inget ont i halsen som tur är, för det brukar jag alltid ha när jag är förkyld och det blir så jobbigt när jag inte kan äta något för att det gör så himlans ont när jag sväljer. Föredrar nästan att vara ursnorig eller ha ont i öronen.
Men jag tror inte att den här förkylningen har blommat ut ordentligt än. Men det kommer väl snart, inom några dagar. Då får vi se vad det är för en typ!

I vart fall, eftersom jag inte har haft ont i halsen idag tänkte jag att då måste det gå bra att träna. Så jag åkte och tränade med mami och Emelie. Jag tänkte att jag skulle ta det lite lugnt eftersom jag är lite, lite sjuk. Men det gick inte så bra med att ta det lugnt. Det går liksom inte när det blir sådant pepp från de andra och det är bra musik.

Nu känns det bra, får väl se vad kroppen tyckte om träningen imorgon när jag vaknar.

Oh well, ha en alldeles ypperligt fin måndagskväll!