Med hjälp av Emelie har jag fått en bana att springa här i närheten där jag bor. Elva kilometer lång. En liten del springer jag längs med havet. Det finns några mördarbackar på den sträckan. De lutar nästan inte alls. De tornar upp sig som en vägg när jag närmar mig dem. En utmaning varje gång.

 

Förut idag, när jag sprang de elva kilometrarna, klarade jag av att inte stanna av utmattning. Älskar att intervallträningar hjälper så himla mycket! Fick dock sitta en stund när jag väl kommit hem och bara andas och dricka vatten. Orkade inget annat.

 

Jag hade tänkt att åka in på Klädbytardagsevenemanget inne i Kungälv, men jag hann inte med bussen jag hade tänkt att ta så jag fick hoppa över det. Har suttit utomhus i solen ungefär resten av dagen istället. Och det märks. Min näsa är alldeles röd. Kanske att det börjar bli dags för solkräm.