Extremt högt och otroligt nära

2013-02-01 11:00:00
Böcker
"Extremt högt och otroligt nära" av Jonathan Safran Foer läste jag ut under min vistelse i Malta. Minns att jag läste mycket på de många och ibland långa bussturerna vi åkte för att ta oss runt på öarna. Minns att jag bläddrade i den för att visa Emelie olika små tokigheter, som sidorna med text som får mindre och mindre radavstånd tills sidan är fylld med svart bläck och man kan ana att det ska vara bokstäver men man kan inte uttyda några ord. Eller sidorna med bara siffror. Eller bilderna som är instuckna lite här och var i boken. Speciellt de allra sista bilderna. Ni som har läst och upplevt boken vet precis vilka ställen och bilder jag menar.
 
Jag tycker så mycket om att en kan skriva en bok såhär. Sidorna med mycket svart bläck är så poetiskt när man vet bakgrunden till varför och så fantastiskt fint. Och bilderna som passar alldeles ypperligt bra och fint.
 
Jag tycker om nioårige Oskar och alla hans tankar, hans sätt att uttrycka sig på. Att han säger "av uppenbara skäl" eller att han vet en del om saker, men som han ibland inte skulle vilja veta så mycket om. Gillar att han letar efter ett nyckelhål i New York eftersom han hittade en nyckel i en vas hemma hos sig efter att hans pappa dött i Elfte september-attentatet. På grund av det sistnämnda är det även tidvis sorglig och griper tag.
 
Slutligen ett citat jag tycker om som är alldeles i början av boken:
 
"Hur som helst, en fascinerande sak som jag läste i National Geographic är att det finns fler levande människor på jorden idag, än som har dött under hela mänsklighetens historia. Det innebär, med andra ord, att om alla skulle vilja spela Hamlet samtidigt så skulle de inte kunna göra det, för det skulle inte finnas dödskallar till alla!"

Kommentarer

Kommentera inlägget:

Jag heter:
Kom ihåg mig?

Min mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
hittarecept.se
myTaste.se RSS 2.0