Tankar från en annandag julspromenad

2018-12-29 09:50:00
 
Thoughts from a walk on Boxing day
 
 
 
Promenerar på grusvägen förbi skogen jag känner innantill. Varje träd, varje mossbeklädd sten. Promenerar förbi grannars hus. Jag vet vilka som har bott i alla de där husen. Mina föräldrar har bott kvar när andra har flyttat.
 
---
 
Walking on the dirt road, passing the forest I know of. Every tree, every rock covered in moss. Walked by the neighbors houses. I know who has lived in all of those houses. My parents have stayed when others have moved.
 
 
Går förbi några grannars barn som klappar en häst. VEM ÄR DU? ropar den yngsta pojken som har repat mod till sig. De andra barnen står bara tysta bredvid, några fnittrar. VA?! ropar jag tillbaka och måste ta ur hörlurarna innan jag hör att jag ska ropa ELIN och förklara att jag bor längre ner på vägen. Sedan ropar pojken något jag inte kan höra trots flera VA?! och svarar till sist MHM, nickar och fortsätter min promenad. De hade tittat på mig när jag tog kort på solens strålar genom träden över deras hästhage. Jag hade också varit nyfiken på vem det hade varit.
 
---
 
Passing some neighbor's kids that are patting a horse, WHO ARE YOU? the youngest boy screams. The other kids are quiet, some are giggling. PARDON?! I'm yelling back and have to take out my earphones before I hear that I should scream ELIN and explain that I live down the road. Then, the boy is screaming something I can't tell even after several PARDON?! and finally answering MHM, nodding and continuing my walk. They had looked at me while I took a photo of the sun rays through the tree over their paddock. I had also been curious about that person.
 
 
Går förbi dammen där vi åkte skridskor som barn. Har aldrig blivit riktigt bra på att åka skridskor, har kanske aldrig givit det en ärlig chans. Minns att jag tog med mig kuddar som jag satte fast på rumpan med hjälp av ett skärp. Jag ville inte få ont när jag ramlade. Märk väl, NÄR inte om. Hade fler minusgrader gjort isen tjockare hade jag kanske gett skridskoåkning en chans denna dag.
 
---
 
Passing the big pond where we went ice skating as a kid. I never turned really good at ice skating, maybe I never really gave it a chance. Recalling that I brought pillows which I attached to my butt with a belt. I didn't want to get hurt when I fell. Nota bene, WHEN not if. Had more minus degrees made the ice thicker I might have give ice skating a chance this day.
 
 
Känner doften av trä och vänder mig till vänster. Någon har sågat ner träd i en liten skogsdunge. Varför vet jag inte. En man kör förbi mig med sin bil och han vinkar och ler mot mig. Vet inte om han vet vem jag är. Jag hann inte se om det var någon jag kände. Så många nya familjer har flyttat hit sedan jag var ung och gick över skogen flera dagar i veckan för det var där de jag umgicks med bodde. Minns att jag fick lysa upp stigen med mobilens lampa på kvällarna och lyssnade på musik på hög volym utan hörlurar för att skrämma bort skogens djur.
 
---
 
Am feeling the smell of timber and turning left. Someone has cut down trees in a grove. Why I don't know. A man is driving past me and he is waving and smiling at me. Don't know if he knows who I am. I couldn't see if it was someone I knew. So many new families that have moved in here since I was young and went through the woods several days a week since my friends lived there. Recall that in the evenings, I had to light up the path with the phone torche and listen to loud music without any earphones to scare the animals in the forest away.
 
 
Mot en husvägg står snowracers och pulkor uppställda. Redo att färdiga att användas så fort det kommer snö. Utan snön blir det sorgligt, som en hoppfull väntan på något som kanske inte ens kommer.
 
---
 
Some sledges are leaned against a side of the house. Prepared to be used as soon as the snow will fall. Without any snow it's kind of sad, like a hopefully expaction for something that might not even come.
 
 
Här har jag gått med personer från Frankrike och Indonesien. Visat upp svenska natur, vilka växter som är ätbara. Med pappas hjälp berättat och pekat ut var mina förfäder har bott.
 
---
 
Here, I've walked with persons from France and Indonesia. Showed them Swedish nature, which plants that are edible. Pointed out where my ancesteros have lived, with the help of my dad.
 
 
Jag tänker ofta när jag går i en skog att det är såhär det är meningen att en ska gå. Sträcka ut vaderna medan en trampar på rötter som sticker upp mellan barren och mossan. Samtidigt öva upp och hålla balansen för att underlaget inte är plant. Kämpa sig uppför backar för att komma vidare. Böja på nacken för att följa en ekorres klättrande uppför trädet. Stanna till och bara andas.
 
---
 
When I go through a forest, I often think that this is how one's suppose to walk. Stretch out the calves while stepping on a root. In the same time train the balance since the ground isn't flat. Struggle up the slope to come further. Bend the neck to follow a squirrel climbing a tree. Stop just to breathe.
 
 
Ser en död näbbmus ligga på grusvägen. Kan inte med tanken på att en tung bil snart kan komma och köra över den. Kan inte heller med att sparka ner den i diket med min leriga sko. Det känns inte värdigt. Knuffar till slut ner den med pantburken jag hittat på vägen. Sådär. Nu känns det bättre.
 
---
 
I'm seeing a dead shrewmouse on the dirt road. Can't stand the thought that a car soon can run over it. Neither, I can't kick the mouse into the ditch with my dirty shoe. It doesn't feel worthy. Finally, I'm pushing it down with the drink can I've found before. There. It feels better now.
 
 
Avslutningsvis: traskar hemåt igen. Käkar en tunnbrödsmacka med brieost. Det hade jag gått och blivit sugen på medan jag kände lukten av skog.
 
---
 
Finally: I'm walking home again. Eating a flat bread with brie cheese. Had thought about having that for lunch while I'd felt the smell of forest.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget:

Jag heter:
Kom ihåg mig?

Min mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
hittarecept.se
myTaste.se RSS 2.0