Glad fredag! Jag har försökt läsa ut Kvinna sedd bakifrån av danska Jesper Wung-Sung, men gav upp efter omkring 170 sidor. Den handlar om frun till den danska konstnären Vilhelm Hammershøi (som jag för övrigt inte hade någon koll på), Ida Ilsted och som är porträtterad i flertalet av hans tavlor. Wung-Sung ger liv åt denna kvinna, hur hon blir psykiskt nedtryckt av både sin (sjuka) mamma och sin svärmor. Hur hon hänger sig åt livet som geniets fru och försöker läsa på om konst för att hjälpa sin man och ta hans parti mot kritiker. Känner att det är något jag missar eller inte förstår eftersom den blivit så otroligt hyllad, se bara alla stjärnor på bokomslaget. Fann den vara tråkigt och långsamt skriven redan från början och tyckte inte alls att jag kom Ida nära. Läste att andra tyckte att de 100 första sidorna var bra, men att det sedan blev tråkigare. Då gav jag upp. Så denna bok fick ett av fem i betyg av mig (det får alla böcker jag inte tar mig igenom).

Istället började jag läsa, och läsa ut, Den stora blondinens sommar av Peter Sandström. Det är en berättelse om att vara och bli äldre, att stå och rensa bland sina framlidna föräldrars saker, att minnas sin ungdom och längtan efter barn, och att ta farväl av sitt barn som ska studera utomlands. En berättelse om det som inte blev där Sandström blandar melankoli, nostalgi, och humor.  

Berättelsen puttrar på utan att bli ointressant tack vare ovan nämnda blandning och att tillbakablickarna blandas i nutiden. Ännu en bok där det är sommar konstant. Har inget mer utförligt att beskriva mer än att den var småmysig. Säkert en bra bok vid tillstånd av lästorka, för att komma igång med läsningen igen. Och jag är pepp på att läsa mer av finlandssvenske Sandström. (Gillade för övrigt denna recension som är mer utförlig.)

Jag ger denna bok 3 av 5 i betyg.