Och kedjan gick till slut av! Och där stod jag med två påsar på cykeln och en tung väska (mestadels fylld med massor av ölflaskor). Ringde Eme som fick komma med mopeden och hämta mitt bagage. Sedan promenerade jag hela vägen hem med cykeln. Det tog ungefär fyrtio minuter. Ser jag det från den ljusa sidan var det inte värre än att jag fick mig en härlig promenad. Ser jag det från den dåliga är jag nu utan min svarta cykel. Får helt enkelt låna Emes/mammas tills den har blivit lagad (kan dock ta några veckor om jag känner min familj och mig själv rätt).