Natalie Prass - My baby don't understand me

I genomsnitt får jag svara på frågan "varför är du vegetarian?" ungefär en gång per vecka. Minst. Eller i vart så ofta att jag har tillverkat ett standard-svar som jag slänger ur mig precis som en kan räkna upp alla ental (plus tio) i storleksordning efter att ha fått förfrågan "räkna till tio". Standardsvaret är "av alla anledningar som finns, bland annat att jag helt enkelt inte tycker att det är jättegott". Jag äter dock fisk och skaldjur om jag blir serverad eller om det är det enda som finns att tillgå när jag är ute och äter (har en del andra kostrestriktioner att förhålla mig till iom allergier och intolerans), men äter det typ aldrig själv hemma.

Jag tror inte på att pracka på någon en ideologi, diet eller tankesätt. Jag tror inte att en får med sig någon genom att kalla hen för dum i huvudet eller hota någon för att den inte har samma synsätt som en själv. Jag tror mer på att en som individ får upptäcka sin trosuppfattning, val av diet eller politisk livsåskådning själv. För det är så jag funkar och det är vad jag enklast kan jämföra med.

 

Jag började redan under högstadiet att fundera på att bli vegetarian, främst för att jag arbetade på en chark- och ostavdelning och blev smått äcklad över den inblick jag fick i hur mycket kött som slängs och äts. Och det varje dag i en affär i bara Kungälvs kommun. Dessutom var en av mina närmsta vänner vegetarian, men det av anledningen att hon inte gillade kött.

 

Jag försöker inte få hela världens befolkning att bli vegetarianer. Jag skäller inte ut någon för att hen äter kött. Jag tänker inte hålla någon föreläsning om klimatpåverkan och boskapshållning varje gång någon nämner att de är sugna på fläskfilé (okej, kanske efter några glas vin eller så ...). Inte för att jag inte vågar, utan för att jag är medveten om att det är omöjligt att få alla att bli vegetarianer och att det inte går att få med mig i sitt åsiktståg genom tjat, utskällning eller tränga sig på (som folk som försöker pracka på mig saker). Det enda jag gör är att dela vegetariska recept genom den här bloggen för att visa hur mycket gott det finns och vad mycket det finns som inte innehåller kött. Och svara på frågan när jag får den. Och alltid fråga om restauranger har något vegetariskt (fast utan gluten, nötter, tomat osv).

 

Jag är vegetarian för att minska klimatpåverkan. För att få i mig näringsämnen och energi direkt från växtriket istället för att det ska gå igenom ett annat djur. För att jag inte tycker att det är så gott. För att jag tycker det är intressant att en kan tänka sig att äta kor, får och grisar men inte hundar och katter. För att en grisgård måste vara KRAV-märkt för att grisarna ska få känna annat än betong under sina klövar. För att vissa kycklingar aldrig får se dagsljus under hela sina uppväxt. För att det importeras och serveras kött från andra länder. För att djurhållningen i andra länder oftast är mycket värre än i Sverige. För att det används så mycket antibiotika i djuruppfödning att det är en av anledningarna till ökad resistens hos patogena bakterier. För att en del djur dör eller skadas under transporten till slakteriet. För att en del djur transporteras utomlands för att slaktas för att det är billigare vilket är helt sjukt. För att jag själv inte skulle kunna ta livet av en gris eller ko eller katt eller hund. För att en pratar om att producera kött som om att det inte vore djur utan produkter. För att jag är uppäxt med att se de kor vi sedan äter utanför mitt fönster och inte längre klarade av tanken. För att jag älskar potatis, äpple, kikärter och spenat.

 

Så. Då fick jag det sagt. Det är mina anledningar och jag respekterar att folk inte håller med mig, så länge de respekterar mig, vill säga. Och ja, jag konsumerar mejeriprodukter. Jag försöker dock variera mig och konsumera även mjölkfria produkter som sojamjölk och kokosmjölk (dock alltid ekologiskt så att ingen regnskog skövlas, och hade jag inte varit glutenintolerant hade jag nog bara druckit havremjölk). Sedan måste ju även jag överleva och kunna äta paprika producerad i Holland då och då. Men att inte äta kött tänker jag bidrar till en lite mindre klimatpåverkan än att äta kött tillsammans med det jag äter nu.

 

P.S. Om ni vill ha tips på vegetariska recept tipsar jag om att googla, eller kika i min "Mat och recept"-kategori. Köttfri måndag är för övrigt ett hett, hett tips. D.S.

 

 Två barn (6 och 7 år gamla) dansar salsa. De är helt sjukt duktiga. Jag tänker också på att om de nu är så här duktiga vid den här åldern, hur helt magiska kommer de då inte vara om säg femton år? Wow. Blir helt mållös.

 

 

 

 

 

Jag ligger efter i både blogginlägg och podcastsavsnitt (har tentapluggat) så den här nyheten nådde mig först nu.

På bilden syns 4-åriga Hudea Adi som bor i Syrien. När fotografen Osman Sağırlı skulle ta fotot lyfte Hudea Adi upp händerna, eftersom hon trodde att det var ett maskingevär. Vid fyra års ålder har hon alltså redan kommit i kontakt med vapen och har lärt in att hon bör lyfta händerna för att visa att hon inte gör något motstånd.

 

Jag tror inte att någon föräldrar vill att ens barn ska växa upp och redan vid fyra års ålder vara beredd på att lyfta upp händerna för att visa att en kapitulerar. Jag tror många skulle välja att fly. Jag tror många hade valt att lämna släktingar, vänner, sitt hus och sitt hem bara för att få komma ifrån detta. Sanningen är att det är många som stannar kvar och kämpar men även många som tar till alla möjliga medel för att kunna komma därifrån.

 

Jag tror inte många av oss ens kan föreställa oss vad de som flyr har varit med om, varför de väljer att fly. Men en sak är säker är att de först och främst behöver hjälp. Lyssnade imorse på ett avsnitt av Lilla drevet (nr 59; Piska en Mama-bloggare) där de tog upp ämnet flyktingar. Och de sa så mcyket klokt. Som att vi bara förväntar oss att folk som flyr hit med en gång ska börja integreras i samhället och börja jobba. Men det vi glömmer är vad de har med sig, vilka minnen som hemsöker dem och gör att de inte kan sova om nätterna. Vi som inte varit med om något liknande kan inte ens föreställa oss.

 

Det flyktingarna behöver är krishjälp och traumateam. De behöver stöttning och psykologer. De behöver få veta att helikpotern som flyger utanför fönstret inte kommer börja skjuta med kulpruta på byggnaden de befinner sig i, utan mest troligt på väg för att hämta någon som måste till sjukhuset. Och ja, hur ska det här betalas, då? Ja, inte vet jag. Kanske med de pengar som läggs på tillverkning av vapen? (Jag tror att om något land får för sig att anfalla oss så är vi ändå rätt körda.) Eller att när de här personerna har fått den vård de behöver (både fysisk och psykisk) så tror jag att de gärna, om de fysiskt kan, börja arbeta igen och helt enkelt "ge tillbaka". Jag vill tro att det löser sig.

Ge i vart fall flickan på bilden en lite tanke. Hon är fyra år och lyfter upp armarna när en kamera riktas mot henne för att hon tror att det är något som skulle kunna döda henne. På riktigt.

 

Här finns mer att läsa.

 

Jag fick ju som sagt nog av att sitta och plugga igår och satte mig med gimp (som photoshop, fast gratis, hoho). Fick lite inspiration av att göra det sedan jag vart inne på Alexs blogg (hon är ju superduktig, blir ju alltid fascinerad av människor som är duktiga på att teckna och så).

 

Jurassic Park-filmen förkortad till 3 minuter och i lego! En pappa ville bevisa för sin dotter att det gick att bygga lite vad som i lego, så de gjorde hela filmen (fast förkortad, då). Fint och wow.

 

 

Leon Bridges - Coming home

Olika sätt att helt enkelt knyta ihop en berättelses olika aspekter och skeden. Videon visar 55 olika flmer med öppnings- och avslutningsscenerna bredvid varandra. Mer sådant här, tack.