Jag har börjat dela in mina dagar i tuffa dagar och bra dagar, ibland kanske någon dag får stämpeln "helt okej ändå". Att ställas in för val och ta ställning till beslut på allt för utom en bra dag kan få mig att vilja bryta ihop, eller att hjärnan bara stänger av. Får jag hög-puls-varningar av min pulsklocka redan vid frukost vet jag att det kan komma att bli en tuff dag. (Jag har dock fått höja min tröskel till 110 slag i minuten på inrådan av Anton eftersom jag lätt numera kan komma upp i runt 100, och signalen gjorde mig än mer stressad, speciellt i sociala sammanhang.) Idag är en sådan tuff dag, med hög puls från start och en onådig bäckensmärta. Fick gråta ut hos förlossningsläkaren imorse som vi besökte för att prata om min rädsla för kejsarsnitt. Klarade mig igenom en vända på IKEA efteråt (hur vet jag ej), men resten av eftermiddagen har jag mest sovit. Är självkritisk och ställer mig frågan vad jag ville säga med allt det här. Det vet jag inte. Men det jag vet är att imorgon finns en ny chans för en bra dag, och att det är okej.

I helgen har vi firat mammas födelsedag, och blivit bjudna på hemmabio. Jag har blivit varse att jag har en annan temperatur än andra, sitter och svettas när andra fryser. Det var mysigt att det kom snö till västkusten. Det ligger dock som ett halvslaskigt lager nu och töar långsamt bort. 

Denna vecka är det inte jättemycket annat inbokat än att olika kompisar kommer på besök. Många som vill passa på att ses och se vårt nya hem innan bäbisarna kommer och det är väldigt trevligt. 😊 På fredag går graviditeten in i vecka 30 (av typ 40), vilket jag i oktober förra året tyckte kändes så oerhört långt bort.  

Hoppas ni får en fin februarivecka! ♥