Sommaren kan väl ha räknats anlänt nu? Varit över 20°C i flera dagar nu. Vi går ut på promenad varje dag. I ur och skur, även om det börjar bli längesedan nu som det regnade. Hälsar på kanadagåsen och ankorna som fått ungar uppe vid dammen. Säger till gåsmamman att här i vagnen ligger mina bäbisar, de är inte lika fjuniga men ungefär lika gulliga som dina. Jag sitter en stund på balkongen varje dag, men oftast blir jag inkallad igen av en hungrig bäbis. Säger till mitt barn att det är bra att du kallade in mig så att jag inte lyckas bränna mig. Vissa dagar gör jag yoga där med markisen utfälld för att få lite skugga och inte bli alltför svettig. Många nätter somnar jag medan jag matar en av mina bäbisar. Vaknar av att bäbis säger till och upptäcker att nappflaskan åkt ur munnen och hamnat någon annastans. Här fås ju ingen mat säger bäbis, jag äter väl inte med pannan heller. Vaknar med öm nacke. Någon dag kommer jag väl få nackspärr.

I helgen hade vi besök från både USA, Stenungsund, och Stockholm. Med andra ord var Pigge, Katta, och Wille (och hennes kille) här. Bäbisarna ville vara med och höll sig vakna en längre stund (eller hade svårt att komma till ro). Det är fint att kunna träffa folk igen, och att kunna ta oss till platser. Känner mig inte längre lika isolerad. 

Idag har vi "firat" nationaldagen med att åka ut till havet. Åt jordgubbar och tittade på alla modiga som hoppade i vattnet trots den något kyliga blåsten. Glömde kvar all packning på en bänk vid den stängda kiosken vilket vi upptäckte när vi kom hem. Anton fick åka tillbaka. Mycket att tänka på. Får väl vara glad för att åtminstone barnen kom med i bilen, haha.

I resten av veckan väntar kalas och begravning. Inte på samma dag dock. Och att få hjälp att passa bäbisarna så vi kan baka och fixa inför dopet. Är så tacksam för alla gånger vi får hjälp. Vet inte hur vi hade klarat oss annars.

Vaknade upp från min korta tupplur förut av att en av bäbisarna lät. Så nu sitter jag och väntar på att ett barn ska vilja ha mat. Flaskorna preppade bredvid mig i soffan, men barnet verkar sova vidare i sitt näste. Falskt hungeralarm? Kanske att jag hinner göra något mer jag tänkt. Få strukit något från min mentala att-göra-lista Som att fortsätta med vimplarna med barnens namn jag gjort som dekoration till dopet. Tänk om jag hinner det. Wow i så fall. Ha en fin vecka, vettja!