I snart åtta månader har jag pumpat för att få ut bröstmjölk till mina två bäbisar (insåg häromdagen att det har faktiskt gått så lång tid, jisses). Och nu håller jag på med att trappa ner. För att snart sluta helt. Jag ser så otroligt mycket fram emot att inte behöva tänka på att åh just det jag måste pumpa nu (om jag ska vara helt ärlig, snarare åh nej jag måste pumpa nu). Har tröttnat på att ha detta måste ständigt över mig. Men det känns också konstigt. Efter snart åtta månader har det blivit en stark vana. Sista gången kommer att bli att diska alla delar noggrant. Packa ner i väskan för att inte användas mer (av mig). Kommer jag att kunna gå och bara lägga mig på kvällen efter att ha nattat barnen? Vilken omställning.

I efterhand känns det som rätt beslut för oss att jag pumpade, istället för att amma. Vi hade det kämpigt med att få till amningen, speciellt för båda bäbisarna. De var för svaga när de föddes (för tidigt) och det blev mest frustration och förvirring. Och även om vi hade fått det att funka hade jag blivit fast i soffan större delen av dygnet, om jag ser på mina barns ätarmönster. Vi har kunnat vara två föräldrar som matat barnen, och kunnat dela på det ansvaret. Men det har blivit mycket diskande och matförberedelser, vilket vi hade kunnat slippa när väl sonderna var borta. Men om jag hade fått mer sömn vette tusan. De två bästa händelserna var när vi köpte hem en pumpningsbh och äntligen fick händerna fria, och när jag började använda en mer mobil pump som jag kunde gå runt med i fickan. Att först bara kunna äta samtidigt som jag pumpade - en sådan tidsvinst!

Det jag saknar såhär i efterhand är mer information från vården. När det gäller amning kände jag att det fanns tips och rådgivning. Men med pumpning var det mer här är pumpapparaten, här är trattarna, tryck på de här knapparna, här varsågod. Hade önskat en pumpnings-PT. Jag var så förvirrad. Visste knappt vad jag skulle fråga. Kände mig dum. Fick vaga svar när jag väl frågade. Sökte igenom hela internet efter svar på mina frågor men fick inte alltid svar. Så fick pröva mig fram själv. Med blandat resultat. Hade behövt få pepp och råd kring hur jag kunde öka produktionen, vad som var viktigt att tänka på, vilka inställningar jag skulle sätta, att det gick att få mjölkstockning om jag "slarvade" (vilket jag fick lära mig den hårda vägen, tvi vale). 

Och nu när jag känner mig vis och erfaren och till och med själv hade kunnat vara en pumpnings-PT så är det dags att sluta. Avsluta på topp så som de allra bästa gör. Är i skrivande stund nere på två korta pumpningar per dag. Från att som mest ha pumpat i minst 15 minuter åtta gånger om dagen. Att jag orkade, känner jag. Hur hann jag med något annat? Jag ska ha den största himla klappen på axeln. Att få till bara de här två pumpningarna nu känns tradigt. Men det är väl det som är att leva i bäbisbubblan: bara göra, som en robot, utan att tänka att något egentligen är jobbigt. För de där små liven alltså. Gör vad som helst.