Man får sig verkligen en tankeställare om vad människor är benägna till. Jag tänker på det som hände i Oslo igår.
Jag fick reda på det först när jag och Anna hade slutat jobba och Annas föräldrar berättade det medan vi åkte hem. Jag blev helt ställd. Var det verkligen sant? I Norge? Och då hade jag bara hört om bomben.

Det är så hemskt, så skrämmande. Människor är verkligen benägna till att göra vad som helst. Till att planera något sådant.
Mer än nittio, oskyldiga, människoliv har blivit avslutade på grund av en enda människa. Det är förundrat vad hat och åsikter kan driva en till.

Jag beklagar all den sorg som sköljer över Norge. Sedan vet jag inte mer vad jag ska skriva. Är bara så förstummad, arg och ledsen.

(Och jag vet att tyvärr är terrordåd där flera hundra människor dör som en del av andra människors vardag, och det gör mig också arg och ledsen. Men det är som självmordsbombaren sprängde sig i Stockholm i julas förra året: man förväntade sig inte att sådant skulle hända här.)