Imorse när jag följde med Patrik en bit till bussen såg det ut såhär:


Solen sken och det kändes som om att när som helst kommer trädens löv att knoppa ut och man kan ha på sig vårjackan utan att frysa det minsta.

Ungefär två timmar senare såg det ut såhär:

Och våren kändes plötsligt väldigt långt borta.

När vi senare gick ner till farmor och farfar såg det mer ut såhär: