Igår gjorde jag mitt livs första högskoleprov. Jag hade inte riktigt räknat med att det skulle ta så lång tid. Jag visste ju att provet inte skulle vara slut förrän efter fyra, men jag hade ändå inte reflekterat över att det skulle vara så krävande och uttröttande. Det tar verkligen på huvudet och kraften att göra fem prov efter varandra. På lunchrasten cyklade jag och Patrik hem till honom och när jag ätit upp gårdagens rester la jag mig och vilade lite. Välbehövligt för att återfå lite, lite kraft!

Fastän jag var så trött mot slutet var det ändå det sista provet jag fick bäst resultat på, kanske för att jag hade börjat komma in i tankesättet. Jag har rättat mitt prov och det blev inte världsbäst resultat, men inte särskilt dåligt heller. Får se hur mycket poängen är värda när de har rättat alla proven!

Efter provet åkte jag hem till mormor för att krama henne hej då. Varför kommer jag säga i nästa inlägg.

Ännu lite senare på lördagskvällen åkte jag tillbaka hem till Patrik som hade en liten fest. När lördag gått över till söndag åkte jag hem igen och vaknade alldeles för tidigt av mig själv i morse (halv sju!).


Solnedgången igår. Så himla, himla vacker.