I Nicole Krauss bok "Det stora huset" får man följa tre olika personer, tre olika berättelser som sammanflätas genom ett skrivbord. Ett skrivbord om tillhört en judisk familj men som försvann från dem under andra världskriget. Ett skrivbord som är rätt fult och klumpigt men svårt att göra sig av med när man väl fått det innanför dörren. Ett skrivbord som tillhört en judisk familj, en författare och en poet.

 

Jag hade svårt att komma ihåg de olika personerna och berättelserna. De återkommer minst en gång till med en fortsättning om vad som händer dem, vad de tänker och funderar på. Kanske att det var på grund av att jag lät det gå ett tag emellanåt mina läsningar. Jag läste ut den i Malta och det var bara då som jag riktigt sträckläste.

 

Förutom den dispyten är det ju Krass vackra språk och annourlunda och intressanta persongestaltningar som bär historien.