Åkte iväg till friskis igår för att gå på ett medel/intensiv-pass. Det innebär att det är två ledare, varav den ena gör ett medelpass och den andra ett intensivpass. Då går det att välja hur mycket man av vardera grad vill ha i sin träning. Vissa dagar kanske man känner sig stark och frisk och orkar ett intensiv pass, medan man andra dagar känner sig lite krassligare och tröttare och kan ta det lite lugnare. Ja, ni fattar.

När jag gick in i salen märkte jag att de ledarna som jag trodde skulle leda passet inte var där. Men jag tänkte att jag kanske hade glömt bort hur de såg ut och tänkte inte mer på det.
En äldre man bredvid mig pratade med en annan person om passet. Kommer inte ihåg så mycket av deras konversation mer än att mannen sa: "Det blir visst ett intensivpass idag."
Jag skrattade åt honom, tyst för mig själv och tänker att han har ju ingen koll på vad han går på för gympapass och vad de innebär. Hehehe.

Strax innan passet skulle börja ställde sig ledaren i mitten och berättade att de som egentligen skulle ha hållt passet var på skidresa och att hon hade fått hoppa in och att det därmed blev ett intensivpass.
Jag tänkte genast att det här kommer ju aldrig gå vägen. Har aldrig varit på ett intensivpass förut. Det har alltid känts som något som bara de med riktigt bra kondition och styrka klarar av, och något som jag bara haft som mål att någon gång, sakta men säkert börja gå på istället för medelpassen.

Jag svalde den nyanlända information och kämpade på så gott jag kunde. Och jag förvånade mig själv med att klara att ta mig igenom hela passet. Okej, jag gick ifrån några gånger för att dricka vatten för det blir ju aldrig riktigt några naturliga pauser att gå och dricka på som under ett medelpass. En sak som i alla fall är bra med att det inte är några "naturliga" pauser är att man inte hinner känna efter att man är trött.
Vissa övningar kändes helt otroliga. "Ska man verkligen orka/kunna göra sådär?" tänkte jag flera gånger och kämpade på så gott det gick. Ibland gick det, ibland fick jag göra någon slags medelpass-variant i stället.

Det var inte så himlans jobbigt som jag faktiskt trodde att det skulle vara och jag tror faktiskt att jag kan börja gå över till intensivpassen nu. Någon gång i veckan som start och sedan öka på mängden. Då blir det nog bra.

För övrigt trodde jag att jag inte skulle kunna ta mig upp ur sängen i morse för all träningsvärk, men det var hyfsat smärtfritt. Känner mest av värken i ryggen, annars inte så mycket.