Veckan som sådan
2013-02-08 20:05:00
Jag har jobbat hela den här veckan. Det var ett tag sedan jag jobbade en hel vecka. Jag har kvar lite hosta och är småsnuvig och att snabbt andas in kall luft genom att cykla varje dag är väl inte det bästa att råda bot på det - men säg vad är det egentligen?
Igår cyklade jag genom morgonmörkret och såg något som liknande en minipansarvagn när jag cyklade förbi en skolgård. Endast ljusen på den var tända och den lät. En liten ilning av rädsla for igenom mig. Alla bilder jag matats med av stridsvagnar och fått mig att, naturligtvis, förknippa dem med krig och misär. De bilderna kom för en kort sekund till verklighet för mitt inre.
Sekunden efteråt kom jag tillbaka i mitt sinnes fulla bruk och förstod att det omöjligen kunde vara en ministridsvagn. Men jag tänkte att det måste vara så fruktansvärt för dem som måste leva i den rädsla som jag bara kände en kort sekund, varje dag, hela tiden. Och för dem som har tvingats leva med den under världskrigen. På eftermiddagen när jag cyklade hem igen såg jag att det jag trott var en minipansarvagn egentligen var en liten traktor.
För övrigt är det bra att diskussioner om näthat och dödshot börjar tas upp i större skala och att problemet börjar tas på allvar. Det är viktigt. Glöm inte att ge varandra lite extra uppmuntran ibland. Det kan vara just precis nu, idag, som någons dåliga dag blev lite bättre bara för att du, alldeles ovetandes om detta, gav en fin kommentar. Ni kan vara så fina mot varandra, mot mig, mot oss. Jag vet det.
Kommentarer
Trackback
