I fredags gjorde jag något jag har skjutit på. Jag var redan full av sorg och full av tårar. Hade fått reda på att min kusin som kämpat i flera år mot cancer inte hade länge kvar, att hon aldrig skulle få komma hem från sjukhuset. Så när Anton åkte iväg med tvillingarna på ett kalas jag inte orkade gå på, tog jag en promenad och lyssnade på Alva Sparreviks sommarprat. Hennes lillebror blev misshandlad till döds, ihjälslagen. För ett missförstånd över en försvunnen cider. En så futtig anledning. Så mycket hat som kan tändas och brassa upp. Det fick mig att tänka på Bianca Kronlöfs kortserie "Ta det som en man" där hon tar upp mäns våld mot män, och höll ett brandtal om att ni måste för fasen ta hand om varandra, folk dör ju! På promenaden, med Alvas röst i öronen och dödsbeskedet i huvudet, gick jag förbi dekalarna på bilden ovan. "Svinen från Blåvitt finns snart inte kvar". Ett sådant värdelöst och onödigt sätt att piska upp stämning på. Så otroligt meningslöst. För en fotbollsklubb. Herregud. Ta er i kragen. Folk dör ju. 

Utöver att jag kände ilska, var det även något trösterikt i att få lyssna på någon annan som också gått igenom sorg. Som också saknar någon som har försvunnit från deras liv för tidigt. Hon sa så fint om att vi måste få prata om de döda utan att det blir jobbigt (för andra), det är enda sättet att hålla kvar dem vid liv. Tack Alva för ditt sommarprat. Är så otroligt ledsen över att du hade något sådant att berätta. 

Jag har ingen snygg överbryggning från texten ovan. När man och barn kommit hem från kalaset packade vi om i bilen och åkte hem till mina föräldrar. Kände att jag behövde få gråta ihop med och krama mamma. Min syster med familj kom också. Det var fint att få vara samlade. Jag hade tänkt att vi kunde stanna en natt. Det blev till tre nätter. Dels för att det oåterkallerliga dödsbeskedet kom i lördags, och dels för att jag blev förkyld. Mitt i all sorg har även barnen fått en fjärde kusin, som vi alla längtar efter att få träffa. Sorgetårarna blandades med glädjetårarna.

Ha en fin augustivecka. Och ta hand om varandra. Ordentligt.