Barnpassningsveckan. Skridskor. 2-årsdagen.
2025-02-07 08:00:00
The baby-sitting week. Ice skating. 2nd wedding anniversary.
En vecka i januari jobbade Anton sent flera kvällar, så vi fixade in barnpassning alla de eftermiddagarna. Mamma var först ut med att hjälpa till efter jobbet. När barnen sov och mamma åkt satte jag mig i soffan. Med bok, te, och lingoncheescake. Ah.
En solig och frostig morgon. Hade tänkt springa, men minusgraderna fick mig att skjuta upp det till morgondagen. Vi fick sovmorgon och försov oss nästan. Tack vare att jag inte behövde gå upp kl 5 så hade jag energi och kunde göra anant än att ligga på soffan och vila en stund.
Tog oss till biblioteket efter förskolan. Åkte hiss, lånade böcker, och busade. Fick veta att barnens farmor redan väntade därhemma. På med overaller, äpplen i handen, och tog oss hemåt. Sedan kom faster efter jobbet och hjälpte till att roa barnen. Åt ärtsoppa som hade puttrat i slökokaren hela dagen.
Hade reserverat lite för många böcker - trodde inte de skulle bli tillgängliga så snabbt. Blev en hög vredvid sängen. Har hittills läst ut hälften av dem.
Dag tre av barnpassning tog jag en löptur på 4 km längs med älven. Det var tungt på vägen hem i uppförsbacke och motvind. Är stolt över att ha fått till löpning en gång i veckan hittills det här året. Efter förskolan kom Emma och hängde med oss tills Anton slutade jobbet. Fantastiskt att kunna få så mycket hjälp. ♥
På fredagen tog vi oss ner till köpcentrat för att köpa skridskohjälm och -skydd till mig. Gick in i leksaksbutiken och upptäckte att där nu även finns ett bord för att bygga med lego. Har tänkt att våra barn är för små men de klarade av att ta isär och sätta ihop bitarna.
På lördagen tog vi oss ner till skridskobanan. Tilde och Igor anslöt. På med skridskor och hjälmar och ut på isen.
Alltid mycket folk ute på den stora isen, men ännu har det inte inträffat någon krock vilket ju är fantastiskt. Vi åkte bort till andra sidan planen och tittade på traktorerna. Så fort Igor försvann frågade barnen efter honom. Viktigt att hålla koll på flocken och busiga vuxna. Sedan: pannkakor och varm saft och somna i vagnen på vägen hem.
Jag läste Jävla karlar. En berättelse om Andrev som har sju olika pappor under sju år, och alla mer eller mindre konstiga och hemska. Gav den en trea i betyg - den var roligt skriven men jag saknade djup.
På söndagen var det återigen dags att få barnpassning. Gjorde iordning en spenat- och fetaostpaj som mina föräldrar och barnen kunde ha till lunch. Jag och Anton bytte om från mjukiskläder till något finare. Vinkade och pussade hej då. Gick ut.
Vi firade att vi varit gifta i två år med att få vara själva. Och med samma upplägg som förra året, vi hade inte energi till att komma på något bättre för i år. Traskade ner och satte oss på Tant Rut. Pratade om sliding doors, framtida resor och försökte prata om annat än barnen, men så lätt att glida in på det ändå.
Jag fick tyvärr en mild allergisk reaktion men som lade sig med hjälp av ett glas mjölk.
Vi promenade bort till Viggolova och kikade runt och värmde oss. Förra året köpte vi en bärryggsäck till min syster här på vårt ettårsfirande.
I år hittade jag ett par blå byxor som jag provade och sedan slog till på. Tänkte att nästa gång jag är här kommer jag antagligen vara med barnen och då är det svårar att både prova och köpa, så lika bra att ta chansen. Väl i kassan, precis innan jag betalade kom jag på att jag ju hade köpstopp. Tänkte oj då, just det, men betalade.
Promenerade bort till de äldre delarna av Västra gatan. Populär utomhusmiljö att spela in filmer i. Hade varit mysigt att bo här, sa jag, men kom senare fram till att det mysigaste är nog att få komma på besök in i en av byggnaderna för att inte bli helt förblindad och att det vackra blir till vardagsmat. Sedan bort till Östra gatan och pratade om elitistisk barnuppfostran.
Slog oss ner inne på Il Trullo. Åt pizza med svamp och ost och drack ett glas vin. Anton åt carbonara. Tydligen exakt samma val som förra året. Men denna gång var min alkoholtolerans något bättre - jag mådde inte dåligt dagen efter. Flera sällskap hann komma och gå.
Tog varsin efterrätt och sedan var jag så proppmätt att jag inte åt något mer på hela dagen. Förvånade mig själv med att inte ens vara kvällssugen på något. Så gött att vara mätt.
Hemåt igen till våra två vildingar och barnpassarna. Det hade gungats i filt, åkts karusell, och pajen hade ätits upp.
Kommentarer
Trackback
