Från och med den här veckan har vi två tvååringar här hemma. Tror inte jag har förstått det helt än, att det har gått två år sedan den där kvällen när de bestämde sig för att komma ut. Det är så självklart att de är här, att alltid ha dem i åtanke. Har inte heller förstått än hur snabbt de lär sig grejer. Speciellt nya ord kommer från en dag till en annan. Okej, kan du säga fågel nu? Och byxor. Och kallt. Och göra tecknet för skridskor och uttrycka att då har vi hjälm på huvudet. Och helt sjölva gå i trappor. Jag märker hur de börjar härma mina beteenden, även de som jag kanske inte är helt medveten om eller stolt över. Vi har börjat spela memory - ett steg närmare att kunna spela brädspel hela familjen, tjoho. 

Firade deras födelsedag med ballonger och presenter och flaggor och att ha barnens favoritpersoner över på kvällsfika. Tolkade det som att de uppskattade det hela. Till helgen blir det kalas, med fler ballonger och fler presenter. 

Annars jobbar vi på i den här perioden av tidiga mornar. Häromdagen var det rekord med att bli väckt 04:10. Måtte det vända snart! Om det är något jag har lärt mig de här två åren så är det att sömnbrist gör mig galen. Hur som haver. Hoppas ni får ett fint avslut på denna vecka.