Vecka 44. Halloween

2024-11-01 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 44. Halloween 
 
 
Glad fredag. Från en tröttis. Tror hela familjen har något virus som ligger och ruvar men som aldrig bryter ut. Någon nysning där. Någon hostning där. Men det blir inte mer än så. Utöver det trötta humöret, och huvudvärken. Hursomhelst. Igår var det Halloween och det är ju så oklart när det ska ut och gås bus-eller-godis (på helgen? på en vardag?), men igår var det tydligen bestämt i vårt område så tur att vi hade fixat godis till det, godis som tog helt slut. En av tvillingarna vågade lägga godis i barnens påsar / hinkar / lådor, och båda stod nyfiket och tittade på de utklädda på andra sidan dörren. Har även till detta skaffat den minsta pumpan jag kunde hitta, för att orka ta med den hem i skrindan, och den var redan färdigmålad vilket jag först tyckte var tråkigt men sedan accepterat och till och med glatt mig åt att jag slapp pyssla med den. Är för övrigt pepp på att klä ut kidsen när de blir lite äldre, och speciellt i och med att de är tvillingar. Typ Slinky ifrån Toy Story, 
 
 
Till helgen ska vi hänga med vänner, och besöka gravar. Och idag är det redan november. Vi tog oss igenom oktobermörkret. Inte långt kvar tills ljuset börjar vända tillbaka igen. Och innan dess: julpynt och julmys och julstök. Pepp. Ha en fin helg!
 


Vecka 43. En lista om veckan

2024-10-22 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 43. A list about the week
 
 
Oktober ger inte så mycket energi eller kreativitet just nu, så gör som flera andra och bara svarar på en lista. Hoppas ni får en fin oktobervecka. Den sista innan vi går tillbaka till normaltid. 
 
 
Kul ifrån förra vardagsveckan?
Mamma och jag gick på dansföreställning med barnen. De härjade runt utanför teatern innan och jag tänkte herregud hur kommer detta att gå, men väl inne på scenen satt de lugnt och stilla i våra knän. Jag gick till tandläkaren och fick hjälp med barnpassning av barnens farmor. Är så otroligt glad och tacksam över att det går att lämna bort barnen en liten stund. 
 
 
Och från helgen?
Vi bjöd Nour och hennes familj på brunch. Barnen hann äta upp nästan all melon innan gästerna kom bara ... Och vi hängde med Emma och Fredrik och deras lilla valp i en park i Göteborg. 
 
 
Hur mås det?
Är lite trött från helgen. Och ett barn kanske håller på att bli sjuk så vi har sovit lite oroligt allihopa. Jag har lite hostattacker, men inte några andra symptom. Får se om det utvecklas till en förkylning eller inte. Men skulle bli förvånad om inte när jag har blivit nyst rätt i ansiktet.
 
 
Vad var det senaste du köpte?
En vinteroverall till barnen på Tradera. 80 kronor. 
 
 
Hur blir veckan?
Lugn, tror jag. Vi har inte några större planer inbokade, än. Vill därför passa på att städa undan på balkongen inför vintern. Ta in möblerna och alla krukor. 
 
 
Vilken serie följer du den här veckan?
Vi har sagt upp alla strömningstjänster så tittar bara på SVTplay. Där följer jag: Hjälp vi har köpt ett franskt ruckel, Per & Bettan, Gift vid första ögonkastet, Ekonomibyrån, Politikbyrån. Och om jag vill se något mer: Svenska Nyheter, Vem bor här?, Veckans snackisar. 
 
 
Och vilka poddar?
Flashback forever, Oförskämt att anta, Zimmerman & Druid Show, GP:s Nyhetsshowen (kortversion).
 
 
Vad ska du göra idag?
När detta publiceras är det tisdag, och i skrivande stund vet jag inte om vi kommer vara friska eller inte. Då är planen att jag ska lämna barnen på förskolan en stund och passa på att fixa här hemma och söka jobb. Sedan hämta barnen, äta mellanmål, dra till öppna förskolan med barnen, och hämta ut ett paket på vägen. Efter det ta oss hemåt och låta Anton ha barnen en stund och äta middag. Kvällsrutin. Egentid (med något serieavsnitt kanske). Läggdags (med korsord eller bok). Vardagslivet. 
 
 


Tunnbrödsbak och hembygdsdag - augustidagar

2024-10-19 08:00:00
Min Dag
 
 
Baking flat bread and heritage days - days of August
 
 
Hallå från mitten av augusti, trots att vi är mitt i oktober. Som vanligt ligger jag lite efter. Minns verkligen inte vad som låg bakom denna outfit. En springtur? Nej, då borde jag haft en annan tröja. Bara hänga utomhus med barnen? Nja, då borde jag inte ha haft hörlurar. Promenad eller röj hemma? Tror på något av det. 
 
 
Näckrosorna började slå ut. Varit vid dammen vid färre tillfällen än jag hade önskat i år. Svårt med barn som rör på sig men som ännu inte har helt koll på omgivningen. Men nästa år!
 
 
En outfit med bara begagnade kläder. Byxor och t-shirt fyndade på Sellpy, koftan har jag fått av mamma. Bar detta när vi åkte hem till barnens farfar och fikade i växthuset och barnen gungade på en krokodil. 
 
 
En annan dag hälsade vi på min farmor. Hann tyvärr inte prata så mycket för barnen ränner omkring och snor tomater och drar i persienner och klättrar. Men kul att ses ändå! Och en av barnen fick åka en sväng på rullatorn, och hade efter det en period där det pekades ut rullatorer på gatan. Dagen efter det blev vi spontant medbjudna att äta kantarellmacka hemma hos barnens farmor. Inte så illa alls. 
 
 
En måltid med rostad zucchini, vita bönor, och fetaost. Stekt zucchini var en barnfavorit denna sommar, så det åt vi ofta. Och älskar ju rätter som görs på en plåt i ugnen. 
 
 
Serverades med pasta - glutenfri och med linser - för att fylla ut det lite. 
 
 
Som vanligt häng i sandlådor, nästan oavsett väder. Bygga sandtorn och göra sandkakor. 
 
 
Vi åkte ut till mina föräldrar och sov över i sommarstugan. För tunnbrödsbaket brukar börja så tidigt på morgonen. Lika bra att vara på plats. Både mamma och jag fick hjälp med degen. Framförallt med att smaka av den. 
 
 
Baka baka liten kaka. Mjöla den, nagga den ...
 
 
Och schuss in i ugnen. Nybakat bröd med smör på som smälter. Finns få saker som är godare. 
 
 
När jag var färdig med de glutenfria bröden promenerade vi omkring i trädgården. Gungade. Plockade blåbär. Mycket blåbär.
 
 
Tradition att göra och äta pizza efter att alla bröden är bakade. Den glutenfria på aluminiumfolie för att minska risken för kontamination. 
 
 
Dagen efter åkte barnen och Anton iväg på ett öppet hus i Marstrand. Minns ej längre vad för sjukdom jag hade som gjorde att jag stannade hemma. Hursomhelst. Käkade potatismos och köttbullar och tittade på Jag vill bli en short king på SVTplay. Chillade. 
 
 
Skördade gurka och tomater från balkongen. Gurkorna har haft ett hårt och taggigt skal i år, så vi har behövt skala dem för att kunna äta. Min syster fick samma på sina gurkor. 
 
 
En dag provade jag att själv ta med tvillingarna till biblioteket. Men de har ju så mycket spring i benen! Som tur är, tänkte jag, har de ställt in babyleksaker. Men de var bara intressanta i några få minuter, sedan bar det iväg till alla bokhyllor med böcker för äldre barn där det går att hiva ner en massa böcker på golvet. Puh! Det gör jag inte om på ett tag. 
 
 
Stör mig på att det inte står storlekar på barnens strumpor - är så svårt att rensa. Så jag tog saken i egna händer och markerade med en textilpenna. 
 
 
Och så var det begravning för min kusin. Grät så mycket. Var fint att få vara samlade och minnas. Min mamma och min kusin upptäckte att de hade likadana skor på sig och skuttade därför gatan fram arm i arm. Efteråt åkte vi hem till mina föräldrar och åt middag ihop.
 
 
Sista augusti åkte vi till Dalens hembygdsgård för att gå på Hembygdens dag. En dag då alla hus är upplåsta, det säljs fika och äggost, och gamla maskiner är igång. Min farfar var ordförande i föreningen för hembygden så det har blivit att vi har varit där ofta. Och i år hade min faster och pappa ordnat en utställning med farfars julbonader och samlingspärmar. 
 
 
Barnen härjade runt, som vanligt. Skönt att vi var fler vuxna där är allt jag säger. Mycket att pilla på inne i husen. Och det var allt hittepå i augusti. 
 
 

Vecka 42. Mörker och trötthet

2024-10-16 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 42. Darkness and tiredness
 
 
Höstens mörker har anlänt. Än så länge äter vi frukost och middag när det är lite dagsljus. Taklampan får hjälpa till att lysa upp dimmiga dagar. Har varit, är, så trött. En kombination av mörker, nya rutiner, och sjukdom. Trodde jag skulle hinna så mycket under de 15 timmar som barnen är på förskolan. Tog ut mig första, riktiga, veckan med att gå och handla, stressa över att söka jobb, städa, stressa för att hinna hämta barnen i tid, stressa över att barnen inte har kläder och skor för den kommande årstiden. Efter det har jag mest bara hunnit vila under tiden barnen är omhändertagna. Vila ikapp mörkret, nya rutiner, och sjukdom. Och vila ikapp att barnen vaknar tidigt och har oroliga nätter. Något förskolepedagogerna försökte hinta om; det kommer att bli många drömmar och oroligheter såhär i början. Mycket nytt att processa från dagen.
 
 
Vi fortsätter landa i den nya vardagen. Hitta sätt. Är tacksam över att vi kan få hjälp med avlastning ibland. Riktar många tankar åt ensamstående. Även om det aldrig är någon idé att jämföra. Börjar få tillbaka sömnen igen. Jag lägger mig försent varje kväll. Tänker varje dag att ikväll ska jag komma i säng i rimlig tid. Varje morgon har jag förbannat att så inte skedde. Men så sov barnen till efter klockan sex, närmare sju. Istället för runt fem. Och det gör så mycket för humöret. För förväntningarna. För orken. 
 
 
Förra veckan åkte vi in till Götlaborg på en brädspelsdag, och veckan innan var vi på en överraskningsfest för Antons bror. Kul! Tror jag bara inte förstod hur mycket jag behövde få vilat efter tillställningarna, så vill ta med mig det som en lärdom. Denna vecka ska jag och mamma försöka ta med barnen på en dansföreställning, och till helgen umgås med vänner. Annars: ta oss igenom vardagen och oktobervädret. Plötsligt är det 2°C på morgonen?! Var glad över att vinterskor till barnen i rätt storlek redan var införskaffade. Ha en fin vecka!
 

Svampjakt och min födelsedag

2024-10-03 08:00:00
Kalas och festligheter Min Dag
 
 
Mushroom hunt and my birthday
 
 
Helgen innan jag fyllde år åkte vi till Jennylund för att gå i skogen. Jag behövde det. Kände att jag kommer må bra av det. Och för att hitta kantareller till min födelsedag. Kul att barnen verkar gilla att hänga ute i naturen. Peka ut träd och sniglar och pinnar och fåglar.
 
 
Och peka ut kantareller. Dä! Dä! Amp. Amp. ❤ Vi åt lingon och de få blåbär som fanns kvar. Satte oss på en parkbänk och åt pannkakor och försökte få barnen att inte peta på en brun flugsvamp.
 
 
Barnen övar på att säga "anka" efter att ha läst Max napp-boken. Så då gick vi och tittade på riktiga ankor en dag. 
 
 
MIN FÖDELSEDAG. Fick present på morgonen. Behövde inte öppna den själv - en av tvillingarna kom springandes med den och satte sig framför mig och rev loss pappret. Mjukisbyxor till mig och barnen däri.
 
 
Pannkaksfrukost med jordgubbssylt och blåbär. Den vanliga havregrynsgröten som komplement till barnen.
 
 
Anton och barnen gick till förskolan - tredje dagen på inskolningen - och jag passade på att ta en kort springtur längs älven. Satte mig på utegymmet och lyfte lite vikter. 
 
 
Kom hem och dammsög, bäddade fint, städade, duschade. Här är barnens sovrum just nu. Vuxensängen har kommit väl till pass, ifall barnen har någon orolig natt t ex. Teservisen har varit oförutsägbart populär, den leker de med dagligen. De har nyss lärt sig att det är dinosaurier på planschen och inte "muu".
 
 
Det gula guldet som legat och väntat på att ätas. Snart så!
 
 
Vi förberedde middagen och efterrätten.
 
 
Innan vi gick ut till lekplatsen. Det är numera på rutin att barnen tar en klämmis från vagnen och går och sätter sig på en bänk. Lite mer energi så orkar vi leka lite till. 
 
 
Gästerna ringde oss och frågade var vi var, så vi fick traska hemåt och börja duka och ställa fram. Barnen busade med kusinerna - lekte ta ur och stoppa i nappen i munnen. Åt tacos. Åt gino. Nattade barnen medan gästerna en efter en gick. Och sedan var även jag trött.
 
 

Vecka 40. Förkylning och ny vardag

2024-10-01 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 40. A cold and a new every day life
 
 
Och så åkte även jag och Anton på att bli sjuka. Väldigt mycket halsont denna gång, och som nu övergått i hosta för min del. Barnen har varit friska och glada och behövt aktivering ändå. I helgen gick vi runt i skogen och pekade ut stubbar och svampar (tyvärr inga ätbara) och gick över broar (som Bockarna Bruse). Resten av familjen åkte på 2-årskalas men jag stannade hemma och vilade. 
 
 
Den här veckan ska ju Anton tillbaka till jobbet. På fredag blir första gången jag ska vara med dem själv en hel dag. Blir att lösa saker och situationer på nya sätt. Varit så van vid att någon kan städa av köket medan den andra passar barnen, men nu kommer jag få lösa det själv. Tänker att vi tar det som det kommer. Kanske göra någon liten låda med spännande grejer som tvillingarna bara får titta i när jag städar undan. Hoppas på att förkylningen helt har försvunnit tills dess. Ha en fin oktobervecka!
 

Plommon, paj, och plask - augustis första dagar

2024-09-28 08:00:00
Böcker Min Dag
 
 
Plums, pie, and pond - first days of August
 
 
Augustis början kom med tråkiga besked. Jag tog en promenad i solskenet medan Anton och barnen var iväg på kalas. Bar solglasögon för att kunna gråta när jag behövde. Lyssnade på podcast för att distrahera tankarna, eller få vara kvar i känslan av sorg.
 
 
Uppskattade det vackra. Alltid så fint i dessa rabatter den här tiden på året. Tack kommunen.
 
 
Gick samma promenad dagen innan medan barnen vilade. Solsken i blick.
 
 
Medan resten av familjen var på kalas packade jag i väskor och påsar. Chattade med mamma och syskonen. Kände så starkt att jag behövde få vara med dem.
 
 
Vi åkte ut till landet. Barnen fick hänga med sin kusin på golvet - klappa snällt, försiktigt! Pappa körde runt dem i skottkärran och fick hjälp att rensa ogräs bland dahliorna. 
 
 
Och på lördagskvällen. När vi precis ätit upp middagen ute på balkongen. Kommer mamma tillbaka ut med telefonen i handen, får ur sig "hon finns inte mer". Och vi gråter och kramas. Tänder ett ljus när barnen somnat. Är så inne i sorgen. I chockfasen. Är tacksam över att vara där, med mamma, när vi fick veta.
 
 
Morgonpromenad från sommarstugan till bostadshuset. Dags för frukost och starta dagen. Fortsätta livet. 
 
 
Plommonträdets grenar drogs tungt ner av all frukt. En otrolig plommonskörd detta år. Och precis utanför lilla sommarstugan.
 
 
Perfekt för små händer att plocka med sig ett gäng. Till frukosten. Till mellanmålet. 
 
 
Tillbaka i stan igen efter en hel helg på landet. Röjde på lekplatser. Åt vattenmelon i soffan. Och nyskördade tomater från balkongen till lunchen. Fick veta att barnens fjärde kusin fötts. Livet och döden på några dagar.
 
 
Bakade en matpaj till min kusins familj. Åkte och hälsade på dem tillsammans med mamma och syster. Barnen hoppade studsmatta - succé - och lekte med källsorteringen. Vi pratade minnen, nutid, och framtid.
 
 
Tror jag hade en bildtextidé när jag tog denna bild, men nu är det glömt. Kanske något om att barnen fick äta mellanmål (kl 8, nota bene) utomhus under trädet medan regnet öste ner runtom. Men minns inte att vi fortfarande höll på med flaskor när det inte var läggdags då? Nåväl.
 
 
Anton öppnade frisörsalong här hemma. Satte barnen i matstolen framför spegeln och klippte. Blev fint! Första gången de fick håret klippt. Jag underhöll det andra barnet med sprayflaskan så inga små händer pillade på saxarna.
 
 
Vattenmoln som faller ner som regn och snö som smälter ner ... Och bildar stora vattenpölar. Som en damm. Brunnen hann inte med att forsla ut allt till bäcken en bit bort. Skulle tagit stövlar. Plask med skor och strumporna blev blöta. På eftermiddagen, när vi hade på stövlarna var dammen borta. 
 
 
En dag lade vi barnen för deras dagsvila hemma hos mina föräldrar, och stack när de hade somnat. Åkte hem till Malmgrens för att spela brädspel och käka tacos. Alltid så märklig känsla att kunna äta, samtala, umgås utan att det finns två små vildingar som pockar på uppmärksamhet. Jag spelade Ticket to ride. Vann min omgång. Anton vann sitt spel. Vi var lagom ödmjuka över att vara ett vinnande par.
 
 
Skördetider! Plommon, äpplen, päron, och tomater. Plockade med egna händer. Och en bananflugefälla för det var även den tiden på året.
 
 
Avslutningsvis två böcker jag lånade på biblioteket och läste ut. Gav Mjölkat 4 av 5 i betyg, men skrev ingen recension på Goodreads. Om Hyper skrev jag bland annat: "En berättelse om en kurdisk familjs flykt till London, och försöket att skapa sig ett nytt liv där. En bok om pengar och kapitalism. En historia fylld med historisk fakta (vid något tillfälle undrade jag om det var en faktabok eller fiktion jag läste). En mycket välskriven bok, där det märks att författaren har lagt ner gedigen tid på att göra efterforskningar. Trodde att författaren var brittisk, eftersom London beskrivs så väl, men förstod först i tack-texten att den är skriven av en svensk. En bladvändare, och med ett språk varken för enkelt eller för svårt eller tillgjort. Blev stressad och fick ångest av kapitlet om äldsta brodern M. En arbetskultur där det är prestigefyllt att jobba övertid, ägna alla sin vakna timmar åt att få igenom mer projekt som genererar mer pengar till företaget." och gav även den 4 av 5.
 
 

Vecka 39. Förskoleinskolning

2024-09-25 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 39. Preschool start
 
 
Kidsen, barnen, tvillingarna, vildingarna, trollen, hjärtegrynen har börjat förskolan. De veckor jag alltid tyckt legat så långt bort, även när det bara var två veckor bort, är nu här och snart passerade. Jag visste inte innan vad jag skulle känna. Jag vet kanske inte riktigt nu heller. Vi är fortfarande i inskolning. Lägger på antal timmar och moment steg för steg. Det känns i grunden bra - de är alltid glada när vi hämtar dem. Det har varit skönt att få egentid. Det har gråtits lite vid lämning (både förälder och barn), men vid hämtning har vi fått höra att det har gått bra under dagen. Har fått höra att det är två goa ungar. ❤ Betydde så mycket att pedagogen sa det. Tolkar det som att barnen har känt sig trygga nog att visa vilka de är och härjat runt. 
 
 
Trodde separationen skulle kännas jobbigare. Trodde att jag skulle ha svårt för att de är någon annanstans och hittar på och lär sig och upplever saker utan att jag eller Anton är med som vittnen. Känner mig trygg i personalen och de är duktiga på att dokumentera och berätta. Vi har också försökt skapa en positivitet kring förskolan för barnens skull, och på så sätt även övertygat mig själv. Byggt upp scenariot att det kommer vara skönt för mig med barnpassning (för att förenkla förskolans verksamhet) och kul för barnen att få utmanas av andra människor och situationer. Hoppas att det håller i sig. Nu väntar vi på att alla vabbdagar ska komma, och att vårt immunförsvar ska få bli starkare. Och att jag får ett jobbkontrakt att skriva under. 
 
 
När jag skrev allt ovan visste jag inte att ett barn skulle ha feber på måndagsmorgonen. Febern försvann under dagen, men vi har varit hemma från förskolan i två dagar - 24 timmars-regeln. Blev vabbdagar fortare än vi trott, och lite förskjutning på inskolningen.
 
 
Denna vecka ska vi på 2-årskalas. Annars är det inget mer planerat just nu. Kan vara skönt att bara få hänga lite hemma och ta det lugnt. Eller lugnt och lugnt, är barnen friska kommer de ju vilja ha någon sorts aktivering så det får vi ju lösa. Och på måndag börjar Anton jobba igen efter att ha varit föräldraledig sedan barnen föddes. Det blir en helt ny vardag, det. 
 
 
Ha en fin septembervecka!
 
 

Vecka 38. 32 år och 1,5 år

2024-09-22 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 38. 32 years old and 1,5 years old
 
 
I veckan fyllde jag 32 år, lite visare men lite mer glömsk som jag sa till en vän. Och ett gäng dagar innan dess fyllde tvillingarna 1,5 år vilket slog mig några dagar efteråt, ibland blir jag ledsen över att vi inte firade det men ingen idé att älta. Det är en ganska trivsam ålder tycker jag, förutom att de behöver mycket aktivering och stimulering för att inte bara göra bus. Min dag firades med pannkaksfrukost, middag med familjen, och två timmar egentid när Anton och barnen var iväg på förskolan. Jag hann med så mycket! Van vid att behöva stressa igenom saker - dammsuga riktigt fort och intensivt till exempel - så med det invanda höga tempot bockade jag av många saker på min att-göra-lista. Ja, de har börjat förskolan men om det tänkte jag vi tar en annan dag. 
 
 
Det har varit soligt och varmt, som de åtminstone tre senaste åren kring min födelsedag. Svettas i t-shirt-varmt i september. Njuter och känner rädsla samtidigt. Dimma varje morgon så det inte går att se något genom fönstret. Är så lätt att lämna och hämta på förskolan när det inte är något annat väder än sol.
 
 
Nästa vecka fortsätter vi med inskolning på förskolan (och veckan därefter ska Anton börja jobba igen?!), och vi ska på kalas till helgen. Annars tror jag på att vila mycket. Är beredd på att vi kommer bli sjuka och få vabba och knapra alvedon om ett tag. Förskolepersonalen har sagt att så kommer det mycket troligt att bli. Hoppas ni har haft en fin vecka!
 

Vecka 37. Paus i sommarstuga och veckan innan omställning

2024-09-11 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 37. A break in the summer house
 
 
Jag tog en veckas paus och åkte till sommarstugan och badade i havet (i september!). En paus från bloggen. En paus från pulsklockan jag haft runt handleden dygnet runt i flera år. En paus från "alltför mycket scrollande" på telefonen. För att se om jag skulle känna mig mindre stressad och småirriterad av det. Mådde bra av att få vara utomhus. Av att få bada i havet tre gånger på en vecka (nästan mer än jag gjort på hela året). Av att ha middagar och luncher redan färdiglagade, eller få lagade åt oss. Men att hålla sig borta från telefonen är svårt alltså, och timmar av scrollande ger mig alltid huvudvärk dagen efter. Och då har jag bara Facebook som min sociala medier-app. Är nära flera gånger att radera den, men är så rädd för att missa något. Missa ett tips av en okänd person i en grupp, eller missa en inbjudan eller vetskapen om något kul evenemang. Så stark FOMO betingad i den appen.
 
 
Helgen var fullspäckad. Packa ihop oss från sommarstugan och åka iväg till en slags mässa för att se djur och traktorer och träffa min syster med familj. Sedan hem och packa upp oss och sova. Dagen efter åka på två kalas på raken - så skönt att barnen har ganska lätt för att somna i bilen och kunde vila mellan festligheterna. Det var varmt. Vi svettades inne i en lägenhet. Satt utomhus och åt middag utan att någon behövde få en filt. Barnen satt på trottoaren i pyjamas och drack sina nattflaskor innan vi åkte hem. 
 
 
Denna vecka är sista utan att passa några speciella tider. Nästa vecka är det inskolning. Fått så många frågor om hur det känns och jag vet faktiskt inte riktigt. Det kommer bli en stor omställning av vår vardag. Ser fram emot att få lite avlastning, som jag ser det, några timmar. Kommer antagligen ha svårt med seperationsmomentet till att börja med. De känslorna tar vi när, och om, de kommer. 
 
 
Det var alles för nu. Hoppas ni får en fin vecka. Ser ut som att nu lämnar vi sommaren och kommer in i höstvädret. Fram med koftorna hörrni!
 
 

Om en begravning och ett hedrande minne

2024-08-28 08:00:00
Tankar Och Funderingar
 
 
About a funeral and honored memory 
 
 
På fredag är det begravning. För min kusin som gick bort i början av månaden. Min så omtyckta kusin. Församlingshemmet i Romelanda är för litet. Vi ska vara i ett större i Kungälv istället. 
 
 
Det är vanligt när någon dör att beskriva personen som någon som älskade livet. Men jag kan faktiskt inte tänka mig någon det passar bättre in på än Sara. Någon som älskade andra människor, och att umgås, så mycket. Som älskade skördetiden och att ta vara på vad naturen ger så mycket. Förutom min mormor då kanske. Som alltid hade ett skratt, något påhitt, eller tokighet på lur. Som ville sprida glädje och gemenskap. Alltid med en glimt i ögat. Som hörde av sig och kollade så att alla vi kusiner mådde bra, och var nyfiken på vad vi höll på med för projekt i livet. När jag var barn kunde hon helt spontant dyka upp på vår parkering för att hon hade vägarna förbi. Bjöd in sig själv på fika eller fick med oss ut till havet för att bada. Det var alltid lika glädjande att se "nej men det är ju Sara som har kommit". Hon ville skola om sig till rörmokare, en bransch som lät kul och som behöver fler kvinnor tyckte hon. Men cancern ville annat och hon blev aldrig färdigutbildad. 
 
 
Hon hade ett rättvisepatos och ett civilkurage, som jag alltid har avundats henne. Hon såg till att ta till vara på saker. Nämen mormors gamla rostiga våffeljärn, det ska väl jag lyckas ge glansen tillbaka och få igång. En sådan person. En inspirerande person. Som jag är oerhört tacksam över att få ha lärt känna och växa upp med. Är också glad över att jag fick iväg, och fick chansen att skriva, ett sista meddelande till henne. Där hon fick veta att jag är ledsen, men också tacksam över alla minnen och att det betyder så mycket för mig att hon hann träffa mina barn.
 
 
 
Nu får du träffa din pappa igen. Vår mormor och morfar. Och jag är säker på att du sitter och diskuterar årets zucchiniskörd med min farfar, det gjorde ni varje år du kom förbi och tog med dig en nyplockad zucchini hem. Vila i frid nu. ❤
 
 


Vecka 35. Fixarveckan

2024-08-26 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 35. A week of fixing stuff
 
 
I helgen bakade vi tunnbröd. Tvillingarna åt deg och sedan nybakad bröd med smör som smälte. Vi åt stenungsbakad pizza till middag med valfria toppings. Tycker att jag fortfarande luktar rökos fastän jag duschat och bytt kläder. Har kanske en förkylning på gång. I skrivande stund vet jag inte om något kommer bryta ut eller lägga sig. Vi hade en tuff vecka förra veckan då en av tvillingarna väckte oss på natten, och den andra höll oss vakna under dagen. Hoppas hoppas att det som föranledde nattgråt har lagt sig denna vecka. 
 
 
Denna vecka vill jag ta tag i saker här hemma. Barnens kläder ska namnas inför förskolan. Vi behöver röja upp i kontoret så att det går att jobba hemifrån därinne; för tillfället är Antons tidigare arbetsplats belamrad med högar av barnböcker som behöver lagas och det står kassar och lådor på golvet. Allt som inte riktigt har någon plats, eller som barnen inte får pilla med, har hamnat där i väntan på att få en ny plats.
 
 
Och så är det begravning i veckoslutet. Känns fortfarande orealistiskt att den ska äga rum. 
 
 
Ha en fin vecka, hörrni!
 
 

Halmstad, Tylösand, ett lekoseum, en skrytig namnsdagspresent

2024-08-23 08:00:00
Min Dag Resor
 
 
Halmstad, Tylösand, a toy museum, and a bragging name day gift
 
 
I slutet på juli reste vi ner till Halmstad tillsammans med familjen Malmgren. Första stoppet blev lunch på Max innan vi rullade in i stora staden. Premiär för att dricka med sugrör ur mjölkkartong, och att äta hamburgare som vi fick kalla ostmacka för att tvillingarna skulle förstå vad vi menade och äta.
 
 
Vi åkte vidare ut till Tylösand för att bada vid Svärjarehålan. Lyckades med lite tur få en parkeringsplats. Hade fullt upp med hinkar och spadar och doppa fötterna och bygga en minipool.
 
 
Tillbaka till Halmstad för att checka in på hotellet. Vår utsikt från hotellrummet var slottet. Visste inte ens att Halmstad hade ett slott. Nu vet jag!
 
 
Provlåg sängarna. Hade tänkt äta middag i hotellets restaurang men det tog alldeles för lång tid för servitriserna att ta beställningar, så vi tog oss bort till Pinchos istället. Våra barn var trötta och hungriga. Som tur är finns det mycket att titta på runtom i restaurangen. Sedan: hem och marsch pannkaka i säng och försöka varva ner och somna i ett varmt rum.
 
 
Vaknade upp i ett varmt hotellrum. Hade lyckats få två spjälsängar även fast hotellet hade missat det i vår bokning och det var helt fullbelagt.
 
 
I väntan på att hotellfrukosten skulle öppna klockan 7. Vi har ju ingen tv hemma så tänkte det kunde vara lite exotiskt för barnen att få se på barnprogram. Men de var mer intresserade av dragkedjor och handtag på resväskan. Föräldrarna tittade på barnprogram istället. 
 
 
Efter frukosten: in i bilen och hoppas på att barnen somnade och fick sin ena sovstund. Jadå.  
 
 
Tog oss in i Skåne och till Osby för att gå på BRIOs Lekoseum. Våra barn fick fin hjälp, hand i hand, över vägen av Malmgrens äldsta son. ❤ 
 
 
Lyckan när en likadan BRIO-vagn som vi har hemma hittades. Besvikelsen när det visade sig att den satt väldigt väldigt hårt fast i väggen.
 
 
Lekoseum är vad det låter som. En lekplats och ett museum i ett. Gick att bygga och leka i alla rum i den gamla fabrikslokalen. Det bakades till exempel kakor till sittande föräldrar eller byggdes med tågbanor. 
 
 
Efter ett missförstånd med hotellobbyn hamnade våra pannkakor i frysen över natten. Så till lunch åt vi frysta pannkakor. Vi satt utomhus där det fanns cyklar och lekstuga att busa omkring i. 
 
 
Lagom till barnens andra sovstund åkte vi tillbaka till hotellet. Det gick dock inte lika lätt att få till vila den här gången, så jag tog mig ut på en barnvagnspromenad i Halmstad medan Anton, chauffören, fick ta igen sig på rummet. 
 
 
Gick över broarna över Nissan. Pekade ut båtar och gick in på slottets innergård. Mötte upp familjen Malmgren på en lekplats i Norre Kotts park.
 
 
Käkade middag på O'Leary's. Lite tidigare än kvällen innan så tvillingarna var på lite bättre humör, speciellt när det fanns ballonger att pyssla med i väntan på maten. Vi såg OS på de stora skärmarna, och det var nog det enda jag såg live av OS.
 
 
När barnen somnat gick jag, Anton, och Lisa upp till jacuzzin på högsta våningen. Hade helt okej vy över staden.
 
 
Dagen efter beslöt sig våra barn för att vakna innan klockan 6. Vad jag inte visste här var att jag vid frukosten skulle bli helt slut av att inte ha vilat ikapp alla intryck och hanteringarna av barnens sinnestämningar, och grät.
 
 
Men innan dess: Det var min namnsdag. Anton hade lyckats smussla med sig en present. ❤ Två t-shirtar (med samma tryck fram och bak) som han hade specialbeställt. Blev så otroligt glad. Så fint. Så skrytigt.
 
 
Vi orkade inte underhålla barnen längre i det lilla hotellrummet så vi gick ner till lekrummet bredvid frukosten, i väntan på att den skulle serveras. Barnen var på vill-inte-vara-still-humör. 
 
 
Jag hämtade frukost till oss medan Anton passade barnen. De ville inte äta. Ville inte sitta still. Slängde ner mat på golvet. Och som nämnt ovan grät jag av trötthet lagom till att Malmgrens kom, och vi fick hjälp att passa barnen. Så så tacksam.
 
 
Vi hade funderat över om vi ville upptäcka något mer när vi ändå hade tagit oss iväg, men bestämde oss för att det vore skönast att bara åka hem. Så medan Anton packade ihop rummet tog jag tvillingarna på en promenad i vagnen - och de somnade tack och lov, så skönt. Det är något speciellt med att gå igenom en stad klockan åtta på morgonen. När staden håller på att vakna. Hur spår från gårdagen finns kvar, och hur den är på gång att ladda om för dagen. Uteserveringar som damsögs. Lastbilar med leveranser längs med gatan. Några få cyklister på väg någonstans. Öde torg.
 
 
Så kom vi till slut hem igen. Hem till dammsugaren till en av tvillingarnas stora glädje. Skojar inte. Vi hann knappt komma in innanför dörren förrän dammsugaren var framtagen. 
 
 
På kvällen åt jag kärleksmums min namnsdag till ära, och tittade på Otroliga spelen på SVTplay. Vad jag tar med mig som förbättringspunkt till nästa resa: glöm inte att vila själv mellan alla aktiviteter. Men kul med resa, är så väldigt glad över att vi tog oss iväg.
 
 

Vecka 34. Nya rutiner

2024-08-20 08:00:00
Veckorapport
 
 
Week 34. New routines
 
 
Vi har nya rutiner. Den stora omvandlingen till att barnen nu bara sover en gång per dag, direkt efter lunch. Det är både skönt och jobbigt. Skönt i och med att vi inte är lika låsta till att hålla oss hemma och vi kan vara utomhus längre pass. Jobbigt i och med att det blir ett långt pass innan vi också får vila, och svårare när vi ska iväg någonstans - har anpassat tur och retur förut efter barnens sovtider så de kunde sova och färdas samtidigt. Men det löser sig ju. Vi har mattider anpassade efter hur de kommer har det på förskolan senare. Sitter och äter alla mellanmål vid bordet. Tidigare har de sprungit runt i vardagsrummet och tagit ett mackbett då och då, lämnat halvätna äppelbitar i soffan och på golvet. Det är en omställning, och det har tagit lite tid att vänja sig vid. Men så skönt när rutiner är på plats och barnen gärna hjälper till för de vet vad som förväntas och var/hur saker ska vara. Det blir bättre. Det blir bättre. 
 
 
Denna vecka har vi inte så mycket planerat. Hälsa på min farmor, det var längesedan nu. Den årliga traditionen att baka tunnbröd - får se hur det går med fyra småbarn i familjen nu. Jag ska söka jobb och ta mig ut på minst en springtur. Och njuta av sensommarvärmen och av att vara ledig utan tider att passa några veckor till. Hoppas ni får en fin vecka!
 

Livets första båttur, sommarstugan, och dammsugare

2024-08-16 08:00:00
Min Dag
 
 
A life's first boat trip, the summer cottage, and vacuum cleaner
 
 
I bloggen är vi kvar i juli. Här kommer vad vi hittade på den andra halvan av månaden. Käkade mozzarella med jordgubbar. Det är otroligt gott. Lite lite godare med pesto på också, men vi hade ingen hemma. Åts som förrätt, och för att hinna äta upp jordgubbar och mozzarella innan de blev dåliga. 
 
 
Kom på det geniala att de flesta förskolor i vårt närområde har sommarstängt. Vilket betyder inhägnad lekplats alla dagar i veckan. Har kunnat vara där själv med barnen utan att behöva bli särskilt orolig när de springer åt olika håll. De kan inte ta sig så långt ändå.
 
 
En lördag åkte vi in till Göteborg för att hänga med Emma, Fredrik, Matilde, och Igor. Grillade på Apslätten och tittade på barn som slogs i ett riddaräventyr på gräsmattan nedanför. 
 
 
Tvillingarna började bli trötta så jag gav mig ut på barnvagnspromenad. De somnade så jag promenerade vidare, men med ett stort behov av att behöva gå på toa. Hade flera olika tankar i huvudet om att sticka in på någon lite stig eller grusväg (men nej tänk det kom folk gåendes från alla håll) eller lämna vagnen utanför en bajamaja (men nej ett barn höll på att vakna av att vagnen stod still). Det löste sig hursomhelst. 
 
 
Dagen efter packade vi bilen full. Redo för övernattning. Skönt att inte behöva ta med barnmatstolen. Babybrezzan och barnvagnen tar upp nog med plats.
 
 
Vi åkte ut till mina föräldrar för att provsova i min mormors gamla sommarstuga. Jag har liksom tagit över den sedan hon gick bort, men sov där inget alls förra året pga barn på ålder under ett halvår. Det plockades blåbär och gungades och tittades på kor och åts mat utomhus på balkongen.
 
 
Min pappa fixade en liten sandhög. Tycker barnen lär sig så fort hur hantera hink och spade och hälla från ena till andra. Fascinerande. Det var varmt så vi packade snabbt ihop oss för att kunna åka till havet.
 
 
Fick med oss mamma, min bror och hans sambo. Annars hade vi nog faktiskt inte åkt. Både jag och Anton lyckades bada vid bryggan samtidigt. Barnen blev roade vid strandkanten. Tittade på en stor hund som såg ut att älska att vara i vattnet. 
 
 
Barnen fick gunga i lakan. Aktivitet som fick toppenbetyg. Jag och Anton kunde vila en hel del - fick så mycket hjälp med barnpassning eller matlagning. Fantastiskt. 
 
 
Lilla stugan där vi sov. Gick helt okej, så vi stannade några fler nätter än tänkt. Så skönt att barnen numera kan ta sig ner från en säng själva efter dagsvilorna och komma utvandrades med snuttarna i handen och söka upp oss. Bohusläns flagga hissad för att visa att vi var där.
 
Jag hade beställt flytvästar till barnen som hade kommit. Och medan barnen sov kunde vi åka hem och hämta dem. Var lite konstigt att åka bil utan barnen i baksätet.
 
 
Vi packade ihop oss och åkte ut med packning i bilen till Nordön för att åka båt med barnens farfar. Livets första båttur. Mest gick vi omkring på däck, och under, för att upptäcka båten och hänga i aktern och fiska efter krabbor med barnens kusin. Gick förvånansvärt bra att få barnen att ha flytvästar på sig. Vi hade testat dem kvällen innan men då var det gråt och nej tack.
 
 
Det kom lite gnäll från alla tre barnen. Fattade sedan att det var för att alla var trötta. När vi åkte ut en lite sväng somnade två av tre barn till motorljudet. Den tredje somnade sedan typ direkt i bilen. Sedan denna lilla båtutflykt har tvillingarna kunnat peka ut båtar och verkar förstått att det är en kul grej. 
 
 
Skördade spritärterna på balkongen. Spritade dem och kokade dem och serverade med massor av smör.
 
 
Ett av barnen älskar dammsugare, och har numera även lärt sig att hämta den sladdlösa och att sätta igång den, samt sätta tillbaka den på laddning. Jag tycker det är lite läskigt ifall någon av barnen skulle peta in fingrarna i borsten, men än så länge har det inte hänt. Det är även tur att det är en gammal dammsugare vars batteritid snabbt tar slut. Till barnets besvikelse men min lättnad. 
 
 
Vi har åkt in till Göteborg och Slottsskogen med Antons syskon och pappa. Lekte på Plikta och åt pastasallad i skuggan. 
 
 
Tog oss till Barnens zoo för att klappa på getter och titta på hästar. Fortsatte upp till de större hagarna och då passade ett barn på att somna. En var envist vaken, men fick då också se pingivner och sälar. 
 
 
Jag har lånat böcker på biblioteket. Och läst dem. Tyckte Fru Björks öden och äventyr kändes ofärdig på något sätt, och att Kvällens röster var fantastisk. Vill genast läsa mer av Ginzburg. Antons syster kom tillbaka hem från sommarstugan med Sundborn punsch till mig. ❤ Avnjöts efter en nattning. 
 
 
Några av tomaterna har blivit röda. Barnen har fått smaka. Vi går nästan dagligen ut på balkongen och pekar ut gurkorna och tomaterna. "Nam nam nam", säger barnen och pekar. Och sista dagarna i juli åkte vi till Halmstad, men det tycker jag ska få ett eget inlägg. 
 
 

Om

Min Profilbild

ElinHaraldsson

30-årig Civilingenjör i bioteknik. Älskar mozzarella, katter, resa omkring, läsa böcker, och att dansa. Önskar att jag hade mer tid för att läsa böcker, dansa, och resa.
RSS 2.0 myTaste.se