Har haft min första jobbdag efter min så kallade semester. Jag har inte jobbat sedan midsommar. Trodde det skulle kännas jobbigare och konstigare att börja jobba igen än vad det faktiskt var. Fick bara ungefär fem timmars sömn i natt (hade 24 grader i rummet och jag har vant mig vid att lägga mig tidigast runt midnatt de senaste veckorna) och har en värkande hals, men det gick helt okej ändå. Kanske för att det som sagt var första dagen. Om jag skulle befinna mig i liknande situation om några månader kommer jag nog inte vara på lika bra humör.

 

För övrigt känner jag mig pluggsugen och hade hellre velat börja något bra program på universitetet. Ångrar mig lite att jag inte sökte något innan sommaren. Å andra sidan vet jag inte vad jag vill göra än. Jag tänker att jag kommer komma på det tills det blir dags att söka till nästa läsår.

 

Så nu har alltså vardagen kommit tillbaka. Med allt vad det innebär. Hoppas förstås på att sommaren ändå hänger sig kvar ännu ett tag till!

 

 

 

 

 

Idag ...
... har jag lyckats cykla till bussen i 21 km/h (minst). Detta på morgonen.
... lyckades jag inte att stänga tekannan (eller termos eller vad det heter som vi har) ordentligt så jag fick hett vatten på min vänstra stortå. Sved hela eftermiddagen.
... började det plötsligt ösregna och åska. Men ovädret försvann lika fort som det kommit. Intressant.
... fick jag prata lite franska. Inte så jätte mycket, men litegrann. Kul att jag får öva lite!
... har jag lyssnat på underbara engelska dialekter när kunder pratat.
... lyckades Anna ratta in "Minnesota Classic" på radion. Så vi lyssnade på mellanpratet tills det var dags för stråkar att spela en melodi. Då bytte Anna till P3.

... cyklade jag och Anna runt sju/åtta kilometer på 20 minuter bara för att hinna med sju-bussen som man inte hinner med så ofta. Kändes i benen när jag satt på bussen hem. Känns lite fortfarande faktiskt.

Det har varit en okej dag idag. Vi hann trots allt med den tidigare bussen, det brukar beskriva dagen ungefär.

Hoppas ni hade en fin måndag! :)

Jag och Anna lyckades med det helt klart omöjliga idag (med lite hjälp av Astrid). Vi var klara och kunde sluta jobba halv sju! Har aldrig hänt innan. Så himla grymma är vi! :)

Vi klarade det nog mest tack vare att det inte var så många kunder på caféet idag, vilket var bra för min del för jag hade en såndär dag då jag verkligen fick anstränga mig för att vara trevlig. Fast jag orkade inte anstränga mig så mycket, så jag såg till att Anna stod i kassan istället för mig, för kundernas och caféets bästa, haha.

Nu är jag hemma hos Patrik och äter lite middag (ungerska köttbullar med ris, eller rättare sagt tvärtom). Så snart jag har ätit upp blir det fredagsmys för hela slanten! Ska bli skönt :) .

Hej!

Pratade med min chef (om hon nu är det, vill säga) förut idag. Hon hade bestämt att anställa mig fastän det blev lite komplikationer med mina arbetstider! Så himla bra. Men kanske att det inte håller ändå, för egentligen ska jag vara kvar till halv sju/sju, men eftersom bussarna går så dåligt får jag sluta vid femtiden. Men vi ska se om det funkar, och gör det inte det så får vi se om jag kan lyckas lösa det ändå! Åh, hoppas, hoppas att det löser sig ändå.


Går förhoppningsvis från klasskompisar till arbetskompisar (?). Himla bra!

Det gick bra att provjobba idag. Fast det var så himla typiskt att det skulle komma massa kunder just idag när jag var där och skulle lära mig för det blev stressigt. Ungefär det första de frågade var:
"Kan du baka?"
"Ja."
Och så fick jag ett recept på morotskaka och fick slänga ihop en smet med dubbel sats (vilket jag glömde av när jag skulle hälla över smeten i en form och tänkte att "såhär mycket ska det väl ändå inte vara i en form?" och fick skopa över massa smet med ett decilitermått till en ny form när jag kom på att jag hade gjort dubbel sats).

Och plötsligt hade jag hand om diskningen (började ta hand om den och så fastnade jag där). Det var väl tänkt att jag skulle lära mig kassan lite också, men det var som sagt långa köer för det mesta (vilket ingen hade varit beredd på) och då blir det bara jätte stressigt att försöka lära sig något (det var redan stressigt nog för dem som kunde sköta kassan).

Det dåliga med det här jobbet är att jag bara kan ta mig dit med buss och bussarna går inte så jätte ofta. Jag har skickat ett mail och berättat hur det ligger till i och med bussarna och nu väntar jag bara på att de ska överlägga om jag kan jobba där eller inte. Hade varit kul att få jobb där för det var helt okej jobb (lite varmt i köket kanske) och helt okej lön. Dessutom jobbar ju Anna där redan!

Imorgon vet jag nog.

Det verkar verkligen aldrig bli som jag tänkt mig.
Jag var ju och provjobbade igår och jag fick jobbet men det var inte riktigt som jag hade trott. Orkar inte skriva mer om det och varför, men jag får jobba där tills jag hittar (eller får) ett jobb någon annanstans.

Varför kan det inte bara bli lite som jag tänkt mig?